Jag har inte så himla mycket tid att sitta vid datorn nu för tiden!

Tord har nu äntligen fått komma hem från sjukhuset, men med det så innebär det lite mer grejor i vardagen för mig.

Kan nån säga mig, varför är det så lätt att gå upp i vikt men desto svårare att gå ner?

Tord har gått ner 12kg under sjukhusvistelsen och jag har väl gått upp detsamma. Nej! Skämt och sido, inte så mycket.

Men för Tord innebär det att så mycket muskler har förvunnit och det kan jag inte påstå är orsaken att jag gått upp.

Ibland är det så att man äter lite för lite under en tid och om man då äter "fel" mat när man väl äter så har det lust att sätta sig på låren och baken istället.

Jag får ta det här med att jag får springa några extra svängar upp och ner får trappen som en bonus!

Nej! Jag tror att det ordar till sig så småning om. Det gäller att underhålla formerna!

Jag har inte skrivit nåt under julen, som blev som den blev!

Men vi firade jul oxå, dagen före julafton är vi alltid hos min pappa och Maud.

Det kändes lite tomt och trist utan Tord!

Lite julklappar blev det... och Kevin var glad för dagen!

Men ibland händer det att han inte vill vara med på bild.....

Jag fick en amaryllislök av min mamma och jag är alltid lika fascinerad av dessa vackra blommor!

Vi har ovälkommet sällskap i huset! 2 såna här rackare har vi................ haft! efter att en råkade hamna under min skosula! 

Nu börjar allt kännas som vanligt igen, alla är hemma om än i lite olika bra skick!

Förra Onsdagen var jag på Smärtkliniken i Umeå igen. Vi måste leta vidare i min rygg så att jag kan slippa mina smärtor.

Jag blev bättre förra gången och då dom brände, men det ökade på andra ställen istället!

Nu får framtiden utvisa vad som komma skall!

En sak till Skellefteå AIK är bäst!!!!!

Ha en bra dag! Kram Ulle

Nu är det snart 1 månad sen min kära ramlade från 8 meters höjd och fick frakturer lite överallt.

Vi har svävat mellan hopp och förtvivlan!

Han ligger fortfarande på lassarettet men inte längre på iva.

Frakturerna ligger där dom ska och benmärgen är hel, så förhoppningen är att han ska bli helt återställd.

Smärtstillande är ett måste, men det får man ta.

Vi tar nu dag för dag och det går sakta men säkert, det kommer att bli mycket rehab en tid framöver.

Jag är så glad att det gått så bra ändå!

Snart har jag tillbaka min starka karl!

Julen blev inte riktigt som vi hade tänkt det, men det har funkat.

Ha en god fortsättning alla! Kram Ulle